Ytterligare två år av utredningar för lokaliseringen av isidrotten gav inte fler svar på anläggningarnas framtid. Tvärtom, bidrar den senaste utredningen, som presenteras för Kommunstyrelsen, till fler frågor. Det riskerar att vilseleda alla, både utövare av sporten och kommunanställda som parallellt jobbar med att utveckla detaljplaner för bostäder i närheten till platsen. Moderaterna och Kristdemokraterna har under måndagen haft ett stormöte med partimedlemmarna bland annat för att diskutera isidrotternas framtid.
Efter långa diskussioner kom partierna fram till att som grundinställning fortsatt förespråka att is-anläggningarna ska totalrenoveras och samtidigt byggas ut i etapper vid Ekvallen. På så sätt kan verksamheterna fortgå under byggtiden. Partierna är skarpt kritiska till kvalitén på underlaget som har tagits fram då de saknar realistiska kostnadsberäkningar och föreslår att siffrorna kvalitetssäkras och kompletteras med information om driftkostnader innan beslutet tas.
Partierna är även kritiska till trafikutredningen då den inte har utrett hur den nya placeringen kommer att påverka trafiksituationen i Mölnvik samtidigt som den pekar på behovet av hundratals nya parkeringsplatser vid Sveviatomten
– Efter långa diskussioner inom partigrupperna har vi landat i att vi i första hand behöver bättre underlag innan vi tar ställning till Sveviatomten då det finns enorma brister i underlaget som vi har fått, både beträffande kostnaderna men även trafikanalysen. Utifrån detta är vår grundinställning fortsatt att förespråka en renovering och utbyggnad av Ekvallen då platsen är en del av Gustavsbergs hjärta med god kollektivtrafik och parkeringsmöjligheter och bidrar till ett mer levande centrum vilket även är något som gustavsbergsbor har framfört under våra dialogmöten, säger Deshira Flankör (M), oppositionsråd.
–Det saknas även ett helhetstänkt över vad som händer med övriga idrotter vid Ekvallen om det ska byggas bostäder på platsen, vad händer då med idrotterna i Tennishallen och Gustavsbergs sporthall? säger Anna Lipinska, gruppledare (KD).
Partierna är kritiska till hela utredningen som de beskriver som oseriös då den endast fokuserar på ”alternativ Svevia” och redogör inte vidare för hur is-anläggningarna skulle kunna renoveras på plats, vid Ekvallen. Hittills har inget förslag redogjort för hur befintliga anläggningarna skulle kunna totalrenoveras och samtidigt byggas ut i etapper, ett arbete som partierna tror skulle kunna påbörjats relativt omgående.
Utredningen är bristfällig och har inte på ett seriöst sätt undersökt alternativa förslag. Kortfattat kan man säga att de har presenterat en utredning på tre förslag varav två inte kan diskuteras då det saknas information. Vi hade förväntat oss en ordentlig utredning med jämförelser över olika alternativ till Sveviatomten, exempelvis hur en etappvis samordnad renovering och utbyggnad av Ekvallen skulle kunna ske om man först bygger en ny ishall för att sedan renovera befintlig ishall och på så sätt inte störa möjligheten för is-idrotten att bedriva sin verksamhet, säger Deshira Flankör (M), oppositionsråd.
–Vi måste säkerställa att våra beslut grundas på tillförlitliga fakta. Bristande utredningar och analyser riskerar att vi tar ett beslut som kan få stora konsekvenser för hela Gustavsberg och hela området fram till Mölnvik. Utredningen ger känsla av ett sandslott snarare än en ishall, säger Anna Lipinska Ytterligare en aspekt som partierna kritiserar i utredningen är bristerna över de ekonomiska konsekvenserna. Utredningen saknar kostnadskalkyler över alternativa förslag till Svevia samt över hur mycket driftskostnaderna skulle öka med de nya hallarna.
– Vi är oroliga över de allvarliga bristerna i de ekonomiska kalkylerna för det här projektet och befarar att det som nu har tagits fram är glädjekalkyler. Särskilt då det nyligen uppmärksammats att kommunen har haft allvarliga brister med kalkylerna i andra investeringsprojekt som exempelvis renoveringen av Tornhuset som blev ca 30% dyrare än budgeterat och VA utbyggnaden i Evlinge som blev 50% dyrare än budgeterat. Utifrån dessa brister och då projektet förväntas kosta över en halv miljard kronor så föreslog vi att siffrorna kvalitetssäkras och kompletteras med information om driftkostnader innan beslutet tas. Det är trots allt den dyraste investeringen kommunen har gjort hittills på ett enda projekt, Deshira Flankör (M), oppositionsråd
– Vi är oroliga över hur de ekonomiska konsekvenserna kommer att påverka övriga idrotter, kulturverksamhet och även kärnverksamheten. Bara kapitalkostnaderna kommer att öka från 2,5 miljoner kronor till 28 miljoner kronor. Om man då lägger till driftkostnaderna som bedöms vara minst 10 miljoner kronor så kommer kommunen behöva lägga över 38 miljoner kronor om året på bara en typ av sport, vilket motsvarar ca 30% av hela kultur och fritidsnämndens budget. Hur kommer det att påverka investeringarna och satsningarna inom andra idrotter och kärnverksamheter? Säger Anna Lipinska, gruppledare (KD)
–Partierna diskuterade under mötet även möjligheten att mobilisera andra kommuner till att bygga en Bandyhall på annan plats på Värmdö, gärna nära väg 222. Det är helt uppenbart att det råder en stor brist i hela Stockholms län vad gäller Bandyhallar då det enbart finns en i Gubbängen. Inte ens kommuner som är större och har bättre förutsättningar än Värmdö är beredda att ta hela investeringen själva. Då tycker vi att man borde inleda en diskussion med andra kommuner för att samfinansiera en ny anläggning som kan möta behovet, tillägger Deshira Flankör (M), oppositionsråd.
Frågor och svar om Moderaternas och Kristdemokraternas tankar kring isidrotterna:
Fråga: Vad vill Moderaterna och Kristdemokraterna göra för isidrotterna?
Svar: Vår grundläggande inställning är att anläggningarna behöver rustas upp på ett eller annat sätt. I första hand vill vi utreda möjligheterna och kostnaderna för hur en etappvis samordnad renovering och utbyggnad av Ekvallen skulle kunna ske. Exempelvis skulle man kunna först bygga en ny ishall på platsen för att sedan renovera befintlig ishall och på så sätt inte störa möjligheten för is-idrotten att bedriva sin verksamhet under tiden.
Fråga: Varför anser ni att flytt till Sveviatomten inte är bra?
Svar: Vi är starkt kritiska till kvaliteten till det underlag som presenterats, då de saknar realistiska kostnadsberäkningar och verkar vara glädjekalkyler. Vi föreslår att siffrorna kvalitetssäkras och att information om driftkostnader läggs till innan något beslut fattas. Det vi kan gissa oss till är att driftkostnaderna kommer att gå på minst 38 miljoner kronor per år bara till en typ av sport. Dessutom saknar utredningen alternativa förslag till Svevia och en analys av hur de ökade driftskostnaderna kommer att påverka kommunens övriga verksamheter. Vi ifrågasätter även trafikutredningen, eftersom den inte visar tydligt vilken påverkan den nya placeringen kommer att ha på trafiksituationen i Mölnvik. Dessutom behövs enligt utredningen hundratals nya parkeringsplatser vid Sveviatomten som man ännu inte var de ska placeras.
Fråga: Vad beräknar S-styret att investeringen för flytt av isidrotterna till Sveviatomten kommer att kosta?
Svar: Den preliminära investeringsutgiften enligt S-styret kommer att landa på över en halv miljard kronor som investeringsutgift.
Fråga: Vad vet ni idag om framtiden för övriga idrotter såsom handbollen, taekwando, bågskytte, tennis mm?
Svar: S-styret har inte presenterat någon tanke kring övriga idrotter. Dels saknas ett helhetstänk om vad som kommer hända med övriga idrotter plus att vi är oroade över de ökade ekonomiska konsekvenserna i och med förslaget. Det kommer alltså krävas att 38 miljoner kronor årligen läggs på endast en typ av sport, vilket utgör cirka 30 % av kultur- och fritidsnämndens totala budget. Det kommer med stor sannolikhet att påverka de övriga idrotterna i framtiden.
Fråga: Vill ni att det ska byggas bostäder där Ekvallen är idag?
Svar: Området där isidrotterna finns idag är en del av Gustavsbergs hjärta och vi anser att isidrotterna, inte minst bandyplanen, förgyller området som annars är väldigt byggnadstät. Vi anser att ytterligare bostäder, troligtvis i flera våningar, kommer att ge känslan av en förort/sovstad. Det anser vi inte är förenligt med varken Värmdö kommuns skärgårdskaraktär eller Gustavsbergs historiska kulturarv.
Fråga: Vilka andra lösningar ser ni för att tillgodose behovet av hallar för isidrotter?
Svar: Det råder brist på isytor i hela Stockholms län. Exempelvis finns det bara en bandyhall i Gubbängen. Värmdö kommun kan inte tillgodse hela Stockholms läns behov. Inte ens kommuner som är större och har bättre förutsättningar än Värmdö är beredda att ta hela investeringen själva. Då tycker vi att man borde inleda en diskussion med andra kommuner för att samfinansiera en ny anläggning som kan möta behovet
Nacka Värmdö posten uppmärksammar Värmdömoderaternas kritik på S-styrets extrema byggplaner.
Vidare har tidningen samlat ihop och redogjort för antalet bostäder som Värmdö kommun kommer att förverkliga om S-styrets ambition, med flerbostadshus i kommunens olika områden, blir verklighet. Totala antalet bostäder som tidningen redogjort är 4600 bostäder på 7 år.
S-styret svarar med att de måste leverera på regionens önskemål.
-Tror Carl Kangas (S) och Kristina Lång (C) att de kan komma undan med detta extrema löftessvek, från att ha lovat byggstopp före valet till att nu prata om 4600 bostäder på sju år? Antalet nya bostäder som blir resultatet av deras politik är nästan två nya Porslinskvarter, säger Deshira Flankör och fortsätter:
– Jag undrar också om dessa byggplaner egentligen handlar om S tidigare politik där de lovat att varannan ny lägenhet på Värmdö ska vara hyresrätt. I så fall kommer deras gemensamma politik att förändra Värmdö i grunden, där det varit en tradition med villabebyggelse och skärgårdskommun.
För några veckor sedan bjöd oppositionsrådet Deshira Flankör ut regionpolitikerna ut till Djurö. Syftet med resan var att politikerna skulle ta bussen från Slussen till Djurö för att uppleva den tid det tar och de omständigheter som Värmdöborna upplever i och med den nya tillfälliga bussterminalen vid Slussen.
För mig var det viktigt att försöka få regionpolitikerna att uppleva våra geografiska förhållanden med förhoppningen att de fortsättningsvis utvecklar och inte skär ner på busstrafiken. Många områden på Värmdö ligger ännu längre ut än Djurö och därför behöver Värmdö fler bussar inte färre och vi behöver minska restiden för att fler Värmdöbor ska välja bussen före bilen, säger Deshira Flankör (M) oppositionsråd i Värmdö.
Det var endast Moderaternas gruppledare i Trafiknämnden, Anna Malm Kelfve som tog sig an utmaningen.
Även om det blev en tidig morgon, är jag glad att komma hit! Vi Moderater är medvetna om den här utmaningen med långa restider och därför har vi också gjort stora utökningar av bussförbindelser till Värmdö. Vi kommer att fortsätta kämpa för att Värmdö ska få ännu bättre kollektivtrafik både med hänsyn till restider och antalet avgångar, uppger Anna Malm Kelfve (M), gruppledare i Trafiknämnden.
Under resan noterade jag att flera barn hoppade på bussen vid Stavsnäs och skulle till skolan på Djurö. Det fick mig och tänka på hur viktig kollektivtrafiken är även för Värmdös yngsta befolkning, fortsätter Anna.
Under mötet hann deltagarna diskutera vikten av bra bussförbindelser till Värmdös olika områden, behovet av direktbussar för att minska restiden samt den långa promenadsträckan som uppkommit på grund av den tillfälliga bussterminalen.
Som Värmdöpolitiker i regionen är kollektivtrafiken en viktig fråga som jag har ett särskilt engagemang kring. Synd att de styrande regionpolitikerna inte kunde prioritera att komma ut hit, men jag lovar Värmdöborna att göra allt jag kan för att få dem att förstå våra geografiska förhållanden, säger Peter Frej, vice ordförande i klimat och regionutvecklingsnämnden.
Peter lyfte även den ökade restiden för värmdöborna i samband med placeringen av den tillfälliga bussterminalen vilket riskerar att resenärerna behöver köpa dubbla biljetter när de ska resa in till Stockholm, något som vi kommer att bevaka.
M-ledda regeringen satsar 3,4 miljarder kronor för att reformera tandvården från 67 år och äldre. Det är en del av budgeten som regeringen presenterar snart. Med detta vill regeringen att tandkostnadsskyddet efterliknar övrig vård och att det ska bli enklare för äldre att gå till tandläkaren. Enligt regeringen är detta den största förbättringen av tandvården på 20 år.
Förra veckan besökte Carl-Oskar Bohlin, ministern för civilt försvar, Sjövärnskåren och Gustavsbergs pistolskytteklubb (GPK) tillsammans med departementssekreterare Sara Sundgren och Per Bohlinder, chef för avdelningen för civilförsvar. Initiativtagare för evenemanget var Värmdös moderata oppositionsråd Deshira Flankör efter att själv tidigare gjort ett besök hos föreningarna och fått till sig en del utmaningar som de möts av.
Med på plats var även Bo Walger biträdande generalsekreterare för svenska pistolskytteförbundet.
Besöket inleddes med att Deshira Flankör och Daniel Persson, v. ordförande för GPK, välkomnade ministern och övriga besökare ut till Värmdö. De passade även på att tacka alla som för att de kunde ta sig tid för besöket.
Därefter lämnade de över ordet till Carl-Oskar Bohlin om inledde med att tacka för inbjudan. Han betonade att besöket var ett sätt att visa att regeringen ser de frivilliga försvarsorganisationerna som oerhört viktiga för Sveriges beredskap och försvarsförmåga. Han fortsatte med att beskriva hur regeringen uppskattar all den tid och energi som läggs ner ideellt och han var glad över att ges möjlighet att få inblick över organisationernas vardag på kommunnivå.
Robert Fahlström från Sjövärnskåren presenterade deras verksamhet och hur deras roll ser ut i kommunens civila beredskap. Han beskrev även sjövärnskårens tre ben; Den ena är sommarskoleverksamhet för ungdomar, den andra är rekrytering till Hemvärnet och det tredje handlar om ett pilotprojekt vi just nu genomför med länsstyrelsen och Värmdö kommun där vi ska lyfta hela civilförsvarsförmågan. Han lyfte även tillströmningen av medlemmar sedan kriget i Ukraina samt att de glädjande nog i dagsläget har fler som ansöker om att vara med i sjövärnskåren än vad de har möjlighet att hantera. De lyfte även behovet av finansiering för underhåll och införskaffandet av fordonsflotta.
Därefter beskrev Bo Walgner från SPSF Pistolskytteförbundets roll som frivilliga försvarsorganisation. Förbundet är sedan tillkomsten 1936 en frivillig försvarsorganisation och i de första stadgarna framgick tydligt uppgiften att ”…främja skjutskickligheten med pistol av arméns modell”. Stadgarnas formulering har ändrats men Förbundet är alltjämt en frivillig försvarsorganisation med uppdrag från Försvarsmakten (FM). Han fortsatte med att beskriva förutsättningarna för pistolskytte i Stockholmsregionen och vad som skulle behöva för att expandera verksamheterna. Bristen på skjutbanor är stor i Stockholmsområdet vilket gör att det stora flertalet klubbar inte kan ta emot nya medlemmar. Bo berättade också om europeisk lagstiftning som är på gång och som kommer att vara utmanande för deras verksamhet. Ett exempel är förbudet med bly i ammunitionen.
Slutligen beskrev Daniel Persson från GPK om hur klubben och banan har växt fram och utvecklats av anställda på Gustavsbergs porslinsfabrik och med stöd av kommun och fabrik. Befintlig bana har funnits på platsen sedan 1974 och har varit enormt uppskattad bland medlemmarna. Klubben deltar på höga nivåer inom olika skyttegrenar, både i Sverige och nationella och har regelbundet medlemmar som tävlar. Banan används även regelbundet av kustbevakningen för träning och provskjutning.
De beskrev även den vardagliga verksamheten och hur förutsättningarna har förändrats för skyttet under de senaste decennierna. De delade bilden av vad av SPSF om utmaningarna för sporten. De har en bana men har svårt att utveckla den för oro över klagomål eller regleringar på miljö- eller och buller. Det har idag en stor efterfrågan på medlemskap men kan i dagsläget inte ta in nya medlemmar.
Klubben gav ett medskick med tre konkret åtgärder som de skulle efterfråga från staten:’
-Önskemål om uppdrag till myndighet ex fortifikationsverk eller försvarsmakt att samverka med det civila skyttet.
-Önskemål om avsättning av medel, stimulanspengar, för kommuner och förbund att söka för utveckling av skjutbanor/skyttecenter.
-Önskemål om en genomgripande handlingsplan/strategi för att generellt öka antalet skjutbanor i Sverige.
En satsad krona kommer mångfaldigas av allt det frivilligarbete som görs i klubbarna.
Verksamhetsbesöket avslutades med att både ministern och oppositionsrådet fick provskjuta på banan
Minister för civilt försvar besöker värmdöföreningar
Innan valet var Socialdemokraterna tydliga med att det skulle råda byggstopp i Värmdö kommun. Något som vi var överens om över partigränserna när vi gemensamt beslutade om byggtakten och detaljplaneprioriteringarna.
Nu efter valet bryter Socialdemokraterna sina vallöften och planerar för storskalig bostadsbebyggelse runt om i Värmdö.
Oavsett om du är högpresterande eller behöver extra stöd av något slag så ska Värmdös skolor finnas där för dig. Ingen förälder ska behöva känna maktlösheten när barnen vägrar gå till skolan. Ingen förälder ska behöva ha en klump i magen av oro för att barnet kanske blir mobbad i skolan. Särskilt stöd för elever med exempelvis NPF-diagnos ska inte vara en kamp som föräldrar behöver föra. ”Den skola jag vill se för våra unga ska istället se varje elev, proaktivt identifiera deras behov, ha kompetensen för att alltid stötta varje enskild elev i både motgångar och extra stimulans” Linn Klameth (M) Oppositionsordförande
Moderaterna i Värmdö ställer sig bestämt emot den storskaliga bostadsprojektet i Brunn som innebär drygt 300 nya bostäder. 6067 personer har skrivit under på att de vill att bostadsexploateringen ska stoppas vilket vi Moderater anser ska respekteras. Beslutet går dessutom emot den planprioritering om halverad byggtakt som beslutades av kommunstyrelsens planutskott, gemensamt av alla partier.
Våra huvudsakliga invändningar är:
Planprioritering har åsidosatts: Kommunstyrelsens planutskott beslutade så sent som den 15 februari 2022 att inte prioritera denna plan i den senaste planprioriteringen. Att nu återuppta projektet strider mot detta beslut och den gemensamma överenskommelsen som fanns över partigränserna.
Brister i samhällsservice och infrastruktur: Även om projektet ligger nära samhällsservice, som kollektivtrafik och kommunalt vatten och avlopp, anser vi att detta inte är tillräckligt för att rättfärdiga en så omfattande exploatering. De nya bostäderna kommer att påverka ett redan underdimensionerat vägnät. Dessutom har de styrande Värmdösamarbetet alldeles nyligen gått fram med 700 bostäder i Charlottendal på samma gång som de exkluderade Ingarökrysset från planeringen. Den totala bostadsexploateringen på båda dessa områden tillsammans kommer att skapa ytterligare nya trafikstockningar och försvåra för framtida Ingaröbor och Gustavsbergsbor.
”Socialdemokraterna misslyckas inte bara med att främja trafiklösningar utan de arbetar aktivt för att inte inkludera trafiklösningar samtidigt som de bygger tusentals bostäder som troligtvis kommer skapa trafikkaos” säger Jasmin Farid, opposition i planutskottet och fortsätter;
”Deras förfaranden med att säga en sak före valet och göra något helt annat efter valet riskerar att drabba förtroendet för kommunen i stort men framförallt öka politikerföraktet. Vad är Socialdemokraternas löften värda när de i beslut efter beslut bryter mot dem?” frågar hon.
Moderaternas ståndpunkt
Vi Vi Moderater är starkt emot projektet och vill se en hållbar långsiktig utveckling som tar hänsyn till både rådande situation och framtiden. Att frångå en tidigare beslutad planprioritering och gemensamt fattade beslut undergräver förtroendet partier emellan men också värmdöbornas förtroende för politiken.
S-ledda Värmdösamarbetet beslutade den 4 Juni att gå ut på samråd med cirka 300 nya bostäder i Brunn. Nästa steg är granskning av planen och därefter antagande vilket S-styret arbetar med. Det aktuella projektet, som är cirka 500 meter från Brunns centrum på Ingarö, omfattar en yta på cirka 17,5 hektar och syftar till att möjliggöra olika typer av bostäder samt en förskola för upp till 160 barn. Detaljplaneförslaget innefattar flerbostadshus, parhus och radhus. Se protokoll 828761.PDF (360online.com)
Onsdagen den 15 maj kommer Kommunstyrelsen att ta ställning till en direktanvisning av kommunens mark till en på förhand utvald byggherre. Vi Moderater i Värmdö kommer inte att rösta för förslaget då vi saknar följande:
Tillräckliga skäl för varför man inte har en öppen process och låter fler byggaktörer lägga anbud.
Godtagbar motivering till det rekordlåga priset som byggherren får betala.
Transparens om hur hela Hemmesta centrum ska utvecklas samt antalet bostäder för hela området och inte endast marken som S-styret vill anvisa/sälja.
Skäl till varför man tillåter en storskalig exploatering med 4-vånings hus utifrån trafiksituationen.
Två oberoende värderingar av marken som redovisas för Kommunstyrelsen.
Att ärendet ska beslutas slutligt i Kommunfullmäktige då vi anser att det bli av principiell karaktär utifrån ovan nämnda punkter.
Fig. Karta över hela området som ska detaljplaneras i Hemmesta centrum. Det lila området tillhör dels tilltänkt byggherre, dels en privatperson. Det blå området är kommunens mark som är tänkt att driektanvisas.
– Vi är oerhört kritiska till att man slumpar bort kommunens mark till rekordlåga priser till en på förhand utvald byggherre. Vi ifrågasätter priset som är på tok för lågt. Avtalet utgår dessutom ifrån att byggherren får bygga 4-våiningshus utan att det redogörs för övriga delar av Hemmesta Centrum. Frågan är hur många bostäder man tänker sig då på övriga markägarnas fastigheter? undrar Deshira Flankör (M), oppositionsråd i Värmdö.
I början av 2022 beslutade kommunen, gemensamt över partigränserna, om att halvera byggtakten med utgångspunkt i Trafikverkets bristande infrastruktur. Hemmesta centrums detaljplan kom med i detaljplaneprioriteringen under förutsättning att det skulle vara en försiktig utveckling för att rusta upp området. Socialdemokraterna har dessutom utfärdat vallöften om att inte tillåta storskalig exploatering bortom Grisslingerakan.
Vi Moderater är för att rusta upp Hemmesta Centrum men det får inte bli en storskalig exploatering med tanke på den trafiksituation som råder. Det är något vi var överens om över partigränserna när vi halverande byggtakten 2022 och jag är orolig att detta blir ännu ett exempel där Socialdemokraterna struntar i vår överenskommelse, säger Deshira Flankör (M) oppositionsråd i Värmdö.
I första hand kommer vi Moderater att yrka på återremiss för att förvaltningen ska komplettera det bristfälliga underlaget så att vi som förtroendevalda kan ta ställning till ärendet. Vid det fall S-styret avslår vår återremissyrkande kommer vi att rösta nej till förslaget.
Vill du få saker gjorda i EU, då ska du rösta på Moderaterna. Vi har under nuvarande mandatperioden varit en ledande part i att få ordning på migrationen, vi har drivit på för att kärnkraften ska klassas som hållbar och tagit viktiga steg för att stärka handeln både inom och till och från EU. Det vill vi fortsätta göra – och göra Europa friare och säkrare.
Vilka är de viktigaste frågorna för Moderaterna i EU-valet?
Bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten, fortsätta driva på för att skapa möjligheter för ny kärnkraft i Europa så vi kan sänka utsläppen, stärka kontrollen över EU:s yttre gräns, minska regelkrånglet och stå upp för den svenska skogen som berikar Sverige. Vi vill också att rätten till abort ska grundlagsskyddas i Europa.
Hur påverkar EU Värmdö?
Värmdö har länge haft problem med inbrott, stölder av båtmotorer, gräsklippare och andra redskap. Moderaterna vill stoppa organiserad brottslighet som rör sig över Europas gränser. Därför vill vi införa en europeisk specialpolis som bekämpar gängen, och stoppa den fria rörligheten för kriminella. Det är dags att göra Sverige tryggt igen.
Hur påverkar EU Värmdös företag?
Tyvärr finns det för många krångliga regler och för mycket betungande EU-byråkrati. Det vill Moderaterna ändra på. Mindre regelkrångel och byråkrati kommer göra skillnad för Värmdös företagare. Europasamarbetet är avgörande för Sveriges välstånd. Handeln inom EU och frihandeln med omvärlden skapar jobb och tillväxt. Längre ner på sidan finns frågorna uppdelade på tillväxt, konkurrenskraft, arbetsmarknad mm..
Ska Sverige lämna EU?
Nej. Att lämna EU är inte ett alternativ. Sverige är ett exportberoende land och EU:s inre marknad är helt avgörande för vårt välstånd. Vi behöver också samarbetet för att klara att lösa problem som gränsöverskridande brottslighet, terrorism och klimatförändringarna. Genom att spela en aktiv roll i samarbetet kan vi dessutom påverka utvecklingen, inte bara påverkas av den.
Stoppa den fria rörligheten för kriminella
Hur ska EU stoppa den gränsöverskridande brottsligheten? Ett av Moderaternas viktigaste vallöften är att sätta stopp för den fria rörligheten för kriminella. Därför måste personer som är med i ett kriminellt gäng stoppas från att resa fritt i Europa redan innan de begår brott. Dessutom måste den gemensamma polisbyrån Europol stärkas. Vi behöver skapa en operativ europeisk specialpolis som punktmarkerar gängen i hela EU.
Varför behövs en europeisk specialpolis? Den fria rörligheten inom EU måste försvaras. Därför behövs en operativ polismyndighet som har möjligheter och resurser att slå mot den organiserade brottsligheten i hela EU. Denna specialpolis ska respektera de lagar och regler för polisarbete som finns i respektive medlemsland och främst agera mot gränsöverskridande brottslighet som smuggling av vapen och narkotika över våra gränser.
Innebär en europeisk specialpolis att Europol ska skrotas i sin nuvarande form? Nej. Det samarbete som finns idag och som fungerar väl ska vi självklart behålla. Men detta samarbete ska också byggas ut med en ny operativ specialpolis.
Går det verkligen att dra in den fria rörligheten innan en person begår brott? Ja. Polisen har i dag en bra bild över vilka personer som styr mycket av den gränsöverskridande brottsligheten. Därför menar vi att om exempelvis svensk, dansk eller tysk polis flaggar en individ som medlem i ett kriminellt gäng så ska hans fria rörlighet dras in redan innan ett brott begås. Detta ska inte ske lättvindigt, men det kommer att behövas om vi ska kunna behålla den fria rörligheten för hederliga medborgare.
Hur vill ni förhindra terrorister och extremister att ta sig in i Europa? Först och främst måste vi hålla koll på våra yttre gränser. Men vi måste också sätta stopp för hatpredikanter att komma in i EU och strypa möjligheterna för utomeuropeiska extremister att finansiera trossamfund i Europa. Vad menar ni med att sätta gränser för kriminella men inte för polisen? Moderaterna vill att polisen ska få använda sig av ny teknik som exempelvis ansiktsigenkänning för att stoppa terrorism och grov brottslighet. När andra partier i Europaparlamentet vill stoppa polisen från att använda nya tekniska lösningar står vi moderater upp för polisen.
Fri- och rättigheter
Vad menar ni med fritt och säkert Europa? Vi menar att Europas frihet är värd att försvara för att nästa generation européer också ska får växa upp i fria och säkra samhällen. Friheten handlar om möjligheterna att resa, jobba och studera i hela EU. Men också om respekten för minoriteters rättigheter och kvinnors möjlighet att göra abort. Därför vill vi grundlagsskydda rätten till abort i hela EU.
Är aborträtten verkligen en fråga för EU? EU ska inte detaljreglera svensk abortlagstiftning. Den ska vi besluta om i Sverige. Men rätten till abort ska vara grundlagsfäst i hela EU, eftersom vi anser att det är en mänsklig rättighet. Det finns vissa värden som ska prägla Europasamarbetet, och rätten till abort går inte att kompromissa om.
Hur vill ni stärka hbtqi-personers rättigheter inom Europa? Vi lovar att alltid stå upp för hbtqi-rättigheter i Sverige och hela Europa. Det behövs. Europa är en värdegemenskap och fri- och rättigheter för alla människor ska prägla Europasamarbetet. Vi vill till exempel att hatbrott kriminaliseras i EU som helhet, att regnbågsfamiljer ska erkännas i hela EU och att medlemsländer som diskriminerar hbtqi-personer inte ska ha rätt att ta del av EU-medel.
Vad vill ni göra för att öka jämställdheten? Den enskilt viktigaste frågan för frihet och jämställdhet är att bekämpa mäns våld mot kvinnor. I Europaparlamentet var det under ledning av oss moderater som parlamentet röstade för att EU som helhet ska ratificera Istanbulkonventionen, om bekämpning av våld mot kvinnor. Det var under den moderatledda regeringen och det svenska EU-ordförandeskapet som vi såg till att tillräckligt många länder godkände att EU ansluter sig till konventionen. Det här har varit något som varit politiskt blockerat under många år – som vi nu lyckats få på plats, med ökade förutsättningar att förebygga, lagföra och bekämpa våld mot kvinnor. Vi vill nu fortsätta stärka kvinnors rättigheter. Därför är det dags att grundlagsskydda aborträtten i EU.
Vill Moderaterna se en samtyckeslagstiftning på EU-nivå? Ja, självklart ska sex bygga på frivillighet i hela Europa. Den här mandatperioden har vi tagit viktiga steg för att förebygga, bekämpa och lagföra våld mot kvinnor (genom Istanbulkonventionen och direktivet om våld mot kvinnor och våld i nära relationer). Det är en avgörande frihetsfråga och en viktig fråga för jämställdheten i Europa. Nu vill vi gå vidare och se till att samtyckeslagstiftning blir verklighet i hela EU.
Klimat
Vad vill Moderaterna göra för att sänka EU:s utsläpp?
När allt fler väljer alarmism eller förnekelse är Moderaterna partiet som samlar brett stöd och får saker gjorda i klimatpolitiken. Vi har en viktig uppgift att sänka utsläppen inom EU. För att verkligen nå resultat i klimatarbetet krävs dock åtgärder på global nivå. Då måste EU vara ett föredöme för andra. För detta krävs att vi lyckas kombinera ökat välstånd med lägre utsläpp. Vi kommer att sätta gränser för utsläppen, men inte för tillväxten eller den utsläppsfria kärnkraften.
Vad är den europeiska klimatlagen?
Klimatlagen antogs 2021 och utgör kärnan i det europeiska klimatarbetet. Den fastställer att EU ska bli världens första klimatneutrala kontinent till 2050 samt att utsläppen ska minska med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.
Vad är Fit for 55?
För att nå EU:s klimatmål till 2030 behövde de regler som styr klimatarbetet göras om och skärpas. Därför lades det stora klimatpaketet ”Fit for 55” fram. Det rör sig bland annat om en utökad utsläppshandel, nya nationella krav för utsläppsminskningar, och nya regler för förnybar energi. De flesta av dessa regler är nu färdiga.
Vad tycker Moderaterna om EU:s klimatmål?
EU har tagit det historiska beslutet att bli klimatneutralt till 2050 och sänka utsläppen med 55 procent till 2030. Moderaterna har varit drivande i det arbetet. För oss är det nu viktigaste att vi fokuserar på hur klimatmålen ska nås. Därför måste vi slå vakt om förutsättningarna för skogsbruket, kärnkraften och konkurrenskraften.
Hur arbetar Moderaterna med cirkulär ekonomi?
Omställningen till en mer cirkulär ekonomi är central om vi ska kunna nå våra klimat- och miljömål. Konsumenter och företag har redan kommit en bra bit på vägen men en hel del återstår, inte minst i övriga Europa. Genom nya produktionskedjor och affärsmodeller som bygger på mer effektiv användning av resurser kan vi uppnå bättre hållbarhet. Det förutsätter ett regelverk som underlättar och uppmuntrar innovation, snarare än att sätta käppar i hjulet för utvecklingen. Svenska företag ligger långt fram i arbetet och vi får inte slå undan benen för den utvecklingen. Det innebär tydliga ramverk, men inte detaljreglering. Vi behöver även främja bioekonomin. Skogens material kommer att behövas när vi ska ersätta fossila produkter. Möjligheterna för svensk del är otroliga tack vare vårt omfattande skogsbruk och givet hur långt fram vi ligger i utvecklingen kan många andra länder lära av oss. Slutligen behöver vi underlätta handeln på den inre marknaden. Inget land kan klara omställningen på egen hand, det är därför avgörande att flödet av hållbara varor mellan EU:s medlemsländer förenklas.
Kärnkraft
Vad gör Moderaterna för att främja kärnkraften?
Har man ingen energipolitik har man ingen klimatpolitik. Inför Europavalrörelsen 2019 var ett av Moderaternas viktigaste budskap därför att stå upp för den fossilfria kärnkraften. Från kritiker fick vi höra att kärnkraften inte är en EU-fråga. Vi har visat att de hade fel. Under de senaste åren har Moderaterna säkerställt att kärnkraften numera klassas som hållbar, att kärnkraftsprojekt ska kunna få förenklade tillståndsprocesser, samt att intäkter från EU:s utsläppshandel ska kunna gå till investeringar i kärnkraft. Det finns mer att göra. Framöver vill vi att EU ska sätta mål om fossilfri energi i stället för förnybar energi, samt underlätta för utbyggnaden av ny kärnkraft.
Skog
Vad gör Moderaterna för att slå vakt om det svenska skogsbruket?
Skogsbruket skapar jobb och tillväxt i hela Sverige. Det är också ett av våra främsta verktyg i klimatarbetet. Växande skogar binder koldioxid och skogens produkter behövs för att ersätta det fossila. Enligt EU-fördragen ska skogspolitiken skötas av medlemsländerna själva, och så vill Moderaterna att det förblir. Moderaterna är därför den tydligaste rösten emot inskränkande regleringar som lagen om naturrestaurering. Samtidigt har vi säkerställt att skogens produkter räknas som hållbara.
Varför röstade Moderaterna nej till naturrestaurering?
Förslaget om den nya naturrestaureringslagen, som enkelt förklarat sätter strikta krav på att skydda naturområden, är ett hot mot äganderätten och det nationella självbestämmandet. Det riskerar att leda till att våra skogs- och jordbrukare inte får rätt att bruka sin mark, det är varken hållbart eller rimligt. Ska vi lyckas med den gröna omställningen och exempelvis gå från plast till förnyelsebart material så måste skogs- och lantbrukare kunna känna sig trygga i att de kan bruka sin mark. Om inte, kommer de inte göra de investeringar som gynnar klimatet.
Jakt och fiske
Ska EU bestämma över svensk jakt? Moderaterna står upp för svenska jägare. Vi har därför varit tydliga med att vi kommer säga nej till regler som i onödan försvårar för laglydiga jägare och sportskyttar. En viktig fråga är förbudet för blyhagel, som Moderaterna är motståndare till. Detta då det inte finns fullgoda alternativ varför det behövs ett arbete för att underlätta för alternativa hageltyper på marknaden. Vi vill också se allmän jakttid på exempelvis skarven, då det är en art som skapar mycket stora problem, inte minst vid våra kuster.
Vad säger ni om rovdjurspolitiken? Artskyddet ska bygga på vetenskaplig grund och vara uppdaterat. När ett bestånd ökar behöver skyddsstatusen omvärderas. Därför driver Moderaterna på för att vargens status i art- och habitatdirektivet ska ses över och vi har samlat en majoritet för det, tillsammans med likasinnade i Europaparlamentet. Vargens tillväxt och utbredning gör det nödvändigt att klassa ned vargen till en förvaltningsbar art för att möjliggöra ökad jakt. Det skulle underlätta svensk jaktförvaltning.
Vad vill ni göra för att rädda Östersjön och fisken? Moderaterna menar att det behövs en återhämtningsplan för hav, sjöar och vattendrag, inte minst för Östersjön. Torsken och strömmingen behöver räddas, det krävs bättre reningsteknik för att hindra mikroplaster och läkemedelsrester från att hamna i havet och vi behöver sätta stopp för bottendöden. EU som helhet ska föra en hållbar fiskeripolitik som stoppar överfiske.
Jordbruk
Jordbrukets förutsättningar ska stärkas genom sänkta skatter, slopade särkrav och minskad byråkrati. Det är bra om jordbrukspolitiken ses över och effektiviseras. Redan i dag tar jordbrukare omfattande ansvar i klimatarbetet, de bör inte betungas med ytterligare pålagor. Vi står upp för användningen av växtskyddsmedel, förutsatt att det används på ett hållbart och säkert sätt vilket är fallet i Sverige redan i dag.
Vad anser Moderaterna om djurskydd inom EU? Djurskyddet inom EU ska vara starkt och användningen av antibiotika behöver minska. Här ligger svenska bönder redan i framkant. Resten av EU behöver komma i kapp och leva upp till samma högt ställda krav.
Kemikalier
Vad tycker ni om EU:s kemikaliepolitik? Moderaterna stödjer en ambitiös kemikalielagstiftning och EU har redan i dag världens strängaste regelverk. Vi välkomnar en översyn av kemikalipolitiken (REACH-förordningen) i syftet att fortsätta stärka och förbättra arbetet. Det måste dock utformas på ett sådant sätt att det blir effektivt och inte onödigt byråkratiskt.
Vad tycker ni om PFAS? Det är rimligt att på sikt fasa ut PFAS helt, då det bedöms ha så pass skadliga effekter på hälsa och miljö. Det finns alternativ tillgängliga för många områden där PFAS-ämnen i dag används och flera företag vill också själva få bort PFAS från sina produkter.
Migration
Vad driver Moderaterna för migrationspolitik inom ramen för EU? Moderaterna driver på för att Sverige och Europa ska få kontroll på invandringen. Det är nödvändigt om vi ska klara integrationen. Inom EU har migrationspolitiken varit politiskt blockerad under många år. Det har gett upphov till återkommande kriser och att invandringen till Sverige och EU har legat på ohållbara nivåer.
I den förra Europavalrörelsen lovade vi därför att förändra EU:s migrationspolitik från grunden. Det har vi levererat på. Moderaterna har varit ledande i att få den så kallade migrationspakten på plats.
Framåt kommer mer att behöva göras. Vi ska säkra Europas gränser och hålla nivån på invandringen nere. Vi ska teckna fler avtal med länder utanför Europa för att kontrollera invandringen. Vi kommer behöva skicka europeiska gränsvakter till Nordafrika för att krossa smuggelnätverken. Och dessutom behöver vi använda biståndspolitiken för att komma åt grundorsakerna till att människor migrerar.
Vad är EU:s migrationspakt? Det är ett samlat lagstiftningspaket som antagits den här mandatperioden efter många år av politiska låsningar. Genom pakten tas ett helhetsgrepp på migrationspolitiken genom ökad kontroll av dem som söker sig till Europa, det blir ökad registrering och ett snabbförfarande vid yttre gräns, vilket kommer leda till att fler prövas snabbt och ett ökat återvändande av dem som inte har asylskäl. Samarbetet med tredje land utökas. Alla länder åläggs också att bidra i den gemensamma migrationspolitiken, men baserat på frivilliga och flexibla lösningar, exempelvis ekonomiska bidrag. Dublinregelverket, som styr vilket EU-land som är ansvarig för att pröva en asylansökan uppdateras.
Kommer pakten öka invandringen till Sverige? Nej, tvärtom. Sverige kommer att gynnas av ökad kontroll vid gränsen och mer av ordning och reda. Sammantaget kommer det bidra till en lägre invandring till Sverige och Europa.
Innebär det att Sverige kommer tvingas ta emot migranter? Nej. Alla länder kommer behöva bidra i en gemensam migrationspolitik och det är bra. Ansvaret blir mer rimligt och proportionerligt och politiken bättre fungerande i stort. Inget land kommer däremot tvingas att ta emot migranter, utan det är möjligt att i stället ge ekonomiska bidrag.
Riskerar inte det bli dyrt för Sverige? Nej, Sverige kommer att stå för en relativt liten andel i EU som helhet. Påverkar det här den omläggning av migrationspolitiken som regeringen genomför? Nej, Sverige kommer så klart att behöva följa lagstiftningen, men det paradigmskifte som regeringen nu genomför gällande svensk migrationspolitik kommer samtidigt fortsätta.
Behöver EU verkligen en gemensam migrationspolitik? Ja, vi delar gemensam yttre gräns i EU och migration är en ytterst gränsöverskridande fråga. Utan stöd till de första mottagarländerna så kommer de släppa på sitt gränsskydd och då kommer vi återigen ha folkvandringar genom Europa, likt de vi såg 2015. Migranter kommer då att söka sig till länder som Sverige och Tyskland i stor utsträckning.
Vill ni se asylcenter utanför Europa? Majoriteten av dem som söker asyl i EU är ekonomiska migranter, utan rätt till skydd. Till stor del drivs också migrationen till EU av hänsynslösa smugglare. Detta måste förändras. Vi vill därför utöka samarbetena med länder i EU:s närområde. Center utanför Europa kan vara en del i en sådan politik, även om flera detaljer måste klargöras.
De länder EU samarbetar med är ju ”skurkstater”? Det går att ha starka synpunkter på de här länderna, men EU väljer inte sina grannar. Samarbeten med länder i EU:s närområde är avgörande för en lägre invandring till Europa, för att bekämpa hänsynslösa människosmugglare och förbättra läget på plats i de här länderna.
Ska EU fortsätta ge skydd till ukrainare som flyr från kriget? Ja, EU ska stötta Ukraina så länge som det krävs, det innefattar också att ge skydd åt de människor som flyr från kriget.
Vad tycker ni om arbetskraftsinvandring? Kompetensbrist är ett hinder för tillväxt och växande företag. Därför behöver det finnas goda möjligheter att rekrytera experter och högkvalificerad arbetskraft till Europa. Samtidigt måste det vara upp till varje medlemsland att själv avgöra storleken på eventuell arbetskraftsinvandring.
Försvar och säkerhet
Vad vill Moderaterna göra för att stötta Ukraina?
Först och främst vill vi upprätthålla och skärpa sanktionerna mot Ryssland. Därtill vill vi att EU fortsätter att skicka ammunition och finansiellt stöd till Ukraina. Vår utgångspunkt är att Ukrainas behov ska komma först, och därför stödjer vi initiativet att EU gemensamt handlar upp tillgänglig ammunition på världsmarknaden. Vill Moderaterna att EU får ökade militära befogenheter? Nato och EU har olika roller att spela för Europas säkerhet. Den militära säkerheten står Nato för, men EU kan komplettera Nato genom att samordna vapeninköp och satsa på Europas försvarsindustri. Därför anser vi att nästa kommission bör ha en särskild kommissionär för försvars- och säkerhetsfrågor.
Kommer EU ha råd att satsa mer på försvar och säkerhet utan att ta upp nya lån eller höja medlemsländernas avgifter? Ja. En alldeles för stor andel av EU:s budget går i dag till olika bidrag och subventioner, men bara några få procent satsas på säkerhet. Det vill vi förändra. Europa måste ta ett större ansvar för säkerheten och då krävs omprioriteringar i EU-budgeten.
Tillväxt och konkurrenskraft
Vad vill ni göra för jobb och tillväxt inom EU? Den inre marknaden behöver fördjupas, särskilt för tjänster i den digitala ekonomin. Vi vill minska den europeiska regelbördan och krånglet för företag samt sätta stopp för svensk så kallad ”gold plating”, en överimplementering av EU-direktiv. Vi driver också på för fler frihandelsavtal med resten av världen.
Vad betyder konkurrenskraftslås? Att vi kräver att all ny EU-lagstiftning prövas mot konkurrenskraften. Ska vi vända trenden och göra Europa rikt igen måste EU-kommissionen verkligen börja utvärdera hur varje ny regleringen påverkar vår tillväxt och våra företags möjligheter att konkurrera globalt. Det här innebär såklart att EU-kommissionens tjänstemän måste börja arbeta på ett nytt sätt. Och utvärderingarna måste vara grundliga. Vi måste få en mycket bättre förståelse för vad regleringarna innebär för näringslivet.
Hur kommer färre reglerade yrken att påverka den ekonomiska tillväxten? Nationalekonomen Mårten Blix har pekat på att tjänstehandeln på den inre marknaden är eftersatt och att regelkrångel kostar EU 700 000 uteblivna jobb och ett tapp på två procent av unionens samlade BNP varje år. Att EU har över 5 700 reglerade yrken måste börja åtgärdas under nästa mandatperiod om välståndsökningen på den inre marknaden ska ta fart igen.
Kommer ni verkligen kunna få igenom ”en in, två ut”?
Förhoppningsvis. Sedan det svenska EU-ordförandeskapet har konkurrenskraften blivit relevant i Bryssel igen. Nästa kommission kommer behöva göra något konkret och då är detta förslag absolut relevant om man menar allvar med att minska regelbördan. Vi tror även det finns goda möjligheter att vår partigrupp EPP kommer hjälpa oss att få igenom det här kravet.
Kan ni peka på någon konkret regel ni vill ta bort?
En svensk företagare måste idag navigera genom cirka 1 200 lagar, 2 200 förordningar och 8 100 föreskrifter och allmänna råd. Där en stor del kommer från EU-lagstiftning. GDPR är ett konkret exempel på en regel som vi vill förändra.
Vill ni riva upp GDPP nu när det äntligen finns på plats? Nej, vi vill förändra GDPR. EU behöver regleringar som främjar och inte hämmar konkurrenskraften. Ett av de viktigaste verktygen för att stärka AI i EU är en omfattande regelöversyn och här bör GDPR vara först ut. EU behöver granska GDPR ur ett konkurrenskraftsperspektiv och vidta åtgärder för att minska regelbördan för företag samtidigt som man skyddar personuppgifter från att användas otillbörligen.
Ska det ekonomiska stödet till fattiga regioner inom EU minskas? Att EU lägger stora summor på bidrag till medlemsländer är inte hållbart. I stället bör resurser till exempel gå till att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och skapa bättre villkor för företagande och tillväxt.
Bör EU låna upp mer gemensamma medel för att stödja Europas ekonomier? Nej. Nya lån är inte det som skapar tillväxt i Europa. I stället behövs fler frihandelsavtal, minskat regelkrångel och mer utsläppsfri kärnkraft som försörjer vår industri med stabil el.
USA dra ifrån Europa ekonomiskt, vad vill ni göra åt det? Vi kommer ställa krav på att nästa kommission sätter den ekonomiska tillväxten högst upp på den politiska agendan. Först och främst måste fler frihandelsavtal tecknas eftersom handeln skapar välstånd. Därtill behöver vi strypa statsstöden och subventionerna för att i stället minska regelbördan som just nu tynger många europeiska företag.
Står inte EU:s klimatmål i konflikt med ökad ekonomisk tillväxt? Nej. Både Sverige och hela EU har visat att det går att minska utsläppen och öka tillväxten. Sedan 1990 har utsläppen i EU minskat med 25 procent samtidigt som ekonomin har växt med 60 procent. Moderaterna kommer att sätta gränser för utsläppen, men vi kommer aldrig sätta gränser för frihandeln, den inte marknaden eller kärnkraftens framtid.
Hur vill ni få igenom fler frihandelsavtal? Vi vill se över om frihandelsavtalen kan rensas för att underlätta förhandlingarna. Exempelvis kan olika EU-regleringar och industripolitik försvåra för nya frihandelsavtal. Den tidigare EU-ambassadören Lars Danielsson har pekat på att kraven kan vara ett av problemen som gör att EU inte kunnat ratificera mer än två handelsavtal under den gångna mandatperioden. I grunden handlar det här om att handeln måste prioriteras upp eftersom handel är det mest effektiva sättet att lyfta länder ur fattigdom och samtidigt få fart på EU:s ekonomiska tillväxt. Självfallet ska det finnas krav i frihandelsavtalen, men kraven kan inte vara orimliga. Då kan vi till slut inte handla med någon.
Är inte frihandeln ett hot mot svenska företag och svenska jobb? Absolut inte. Sverige är en liten öppen ekonomi som är extremt beroende av att kunna handla med omvärlden. Våra företag är konkurrenskraftiga och beroende av att globala leveranskedjor för att få verksamheten att gå runt. Frihandel skapar jobb och tillväxt i Sverige.
Borde inte Europa satsa på att ta hem produktion och minska sitt beroende av omvärlden i stället? Generellt är det inte bra om Europa sluter sig och försöker stödja den egna industrin i stället för att handla med omvärlden. Självfallet är beroendet av rysk gas och olja någonting som vi ska göra oss fria ifrån, men den globala handeln är en styrka som vi ska värna. Protektionism leder alltid till höga kostnader och minskat välstånd.
Att införa ett ISK i Europa innebär ju att ni vill flytta upp skattelagstiftning på EU-nivå, det brukar ni vara negativa till, hur går det ihop? Det är korrekt att Moderaterna generellt inte vill att skatter ska beslutas i Bryssel. Men att harmonisera den inre marknaden för kapital är ett viktigt nästa steg för att förbättra företagsklimatet i hela Europa. Och när man utvecklar den inre marknaden innebär det också harmonisering av viss skattelagstiftningen, så som redan gäller för momsen. Det är inte samma sak som att vi vill att inkomstskatter ska beslutas på EU-nivå.
Ska Sverige på sikt övergå till euro? Ett svenskt medlemskap i euron är inte aktuellt i dagsläget.
Arbetsmarknad
Ska EU bestämma över svensk arbetsmarknad? Nej, vi vill värna vår svenska välfungerande arbetsmarknadsmodell. Moderaterna varnade därför redan 2017 för att öppna upp för EU-initiativ på det sociala området i allmänhet och i arbetsmarknadsfrågor i synnerhet. Det ignorerade den dåvarande rödgröna regeringen och gick fram med den sociala pelaren som varit skadliga för vår välfungerade svenska modell, då det kommit lagstiftning om exempelvis minimilöner.
Vad tycker ni om arbetstidsdirektivet och dygnsvila? Det är beklagligt att flera livsviktiga yrkeskategorier, som brandmän, drabbas av EU:s regler om arbetstid, från lång tid tillbaka. Moderaterna i Europaparlamentet har ställt krav på EU-kommissionen att de snarast borde agera för att tillåta mer flexibilitet och ta större hänsyn till vissa yrkesgrupper. I grunden borde EU inte ägna sig åt arbetsmarknadspolitik.
Vad vill ni göra åt arbetslivskriminaliteten? Arbetslivskriminaliteten är i hög grad är sammanflätad med den organiserade brottsligheten, som i högsta grad är gränsöverskridande. Moderaterna driver på för ökat mandat och ökade resurser till EU:s polismyndighet Europol, för att stärka det gemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Mycket kan göras på EU-nivå, men många av de mest effektiva åtgärderna är också nationella. Det nya lönegolvet för arbetskraftsinvandring regeringen inför är en sådan åtgärd. Regeringen har också gett ett viktigt uppdrag till delegationen mot arbetslivskriminalitet att arbeta fram förslag mot just denna typ av kriminalitet.
Digitalisering
Varför är det viktigt med internationella dataflöden och införa data som en femte frihet? Vi måste säkerställa fritt flöde av data över gränserna inom och även utanför EU. Det finns protektionistiska krafter som strävar efter att hålla kvar data inom sina egna nationsgränser. Detta är oerhört problematiskt. Åtgärder för att motverka detta är att hitta permanenta lösningar som går emot datalokalisering, samt att ta bort och motverka att tullar sätts på data.
Varför ska EU satsa pengar på AI, innebär inte AI stora risker? Självfallet finns det risker med AI, som med all ny teknik. Men utan AI kommer EU halka efter ännu mer. Därför menar vi att man behöver styra om EU-budgeten till att satsa mer på avancerad forskning inom AI. En metod för att uppnå detta är att etablera ett europeiskt ’Lighthouse’ för AI – ett slags CERN för AI-forskning där EU samlar resurserna och kunskapen på ett ställe.
Det som är olagligt offline, måste också vara olagligt online. Moderaterna har varit med och förhandlat fram lagen om digitala tjänster, DSA, som ålägger nätplattformar som Facebook och TikTok att snabbt agera och plocka ned olagligt innehåll. Dessutom blir det nu tvång för företag som dessa att agera mot desinformation och fake news, vilket är viktigt inte minst i ljuset av Rysslands propaganda mot EU. EU har en gemensam digital inre marknad, och det är mer effektivt om vi reglerar de här frågorna gemensamt på EU-nivå än om varje land försöker sig på att göra det på egen hand. Därför har Moderaterna också prioriterat de här frågorna i Europaparlamentet de gångna åren.
Borde EU förbjuda TikTok? Politiker ska inte godtyckligt förbjuda enskilda företag. Ska företag stängas ner måste det ske på en rättslig grund och på ett rättssäkert sätt. Vi har en ny lag på plats som heter Digital Services Act (DSA), som ställer hårda krav på sociala mediebolag att ta ned olagligt innehåll. EU-kommissionen har därför inlett en utredning mot TikTok på grund av spridningen av desinformation och olagligt innehåll på plattformen. Nu får vi se vad EU-kommissionen kommer fram till. Utredningen kan resultera i höga böter eller tvinga plattformen att stängas ner, om de inte efterlever de krav som ställs.
Budget och skatter
Vad tycker ni om EU:s budget? Moderaterna arbetar för att strama åt EU:s budget och att rikta om den mot investeringar som bygger långsiktig konkurrenskraft, till exempel i forskning och innovation. Europasamarbetet är alldeles för viktigt för att bara bli en stor omfördelare av bidrag. Med en stram budget håller vi även nere Sveriges EU-avgift. Europa behöver en modern ekonomisk politik, inriktad mot tillväxt, innovation, digital omställning och att lösa gränsöverskridande frågor, som vår gemensamma trygghet och säkerhet.
Vad säger ni om nya EU-skatter? Moderaterna säger nej till nya EU-skatter. Skattefrågor ska beslutas i Sverige, inte i Bryssel. Vi vill också behålla enhälligheten i beslutsfattandet i de här frågorna, just för att Sverige ska kunna stoppa sådana eventuella beslut.
Ska Sverige på sikt övergå till euro? Ett svenskt medlemskap i euron är inte aktuellt i dagsläget.
EU:s utveckling
Vad vill ni göra för att undvika att fler medlemsstater i EU underminerar rättsstaten och demokratin? Vi vill att utbetalningar av EU-medel villkoras med att medlemslandet respekterar grundläggande demokratiska principer. Svenska skattepengar ska inte gå till regeringar som kringskär medias frihet eller underminerar domstolarnas oberoende.
Ska överstatligheten inom EU minska och mer beslutanderätt föras tillbaka till Sverige? Vi är för att EU-lagstiftning dras tillbaka eller upphävs när så är lämpligt. Det kan till exempel handla om att minska regelkrångel eller om frågor där medlemsstaterna bäst tar beslut själva. Däremot vill vi att samarbetet fördjupas i gränsöverskridande frågor som antiterrorarbete och polissamarbete eller klimat och migration.
Ska EU bli ett Europas förenta stater? Nej. Vi är emot federalism och att fler politikområden ska styras från Bryssel. I stället vill vi utveckla Europasamarbetets viktigaste delar: arbetet med att lösa gemensamma, gränsöverskridande problem – för att säkra att EU gör rätt saker.
Ska EU tillåta fler länder att bli medlemmar? Moderaternas grundinställning är att EU-medlemskap ska vara möjligt för alla de europeiska länder som vill och framför allt klarar att leva upp till de krav som medlemskapet ställer vad gäller exempelvis demokrati och konkurrenskraftig ekonomi. Men vi vill inte se några snabbspår in i EU. Alla länder som vill bli medlemmar måste möta kraven som ställs upp.
Ska Sverige fortsätta vara medlem i EU? Ja. EU-medlemskapet är avgörande för vår ekonomi och säkerhet. Tillgången till EU:s inre marknad är värd hundratals miljarder för vår ekonomi. Därtill är EU:s sammanhållning gentemot Ryssland viktig för vår säkerhet. Att stå utanför samarbetet skulle skada Sverige.
Anser ni att EU-direktiv införs för långtgående i Sverige? Ja, vi vill se ett kraftfullt regelförenklingsarbete här hemma i Sverige och på EU-nivå. Så kallad överimplementering eller ”gold plating” ska motverkas. EU-direktiv ska som huvudregel genomföras på miniminivå.
Välfärd
Ska EU bestämma över svensk sjukvård? Nej. EU har en given roll att spela när det kommer till gränsöverskridande hälsohot, vilket vi inte minst såg med den framgångsrika vaccinupphandlingen. Vi har också stärkt förutsättningarna för att gemensamt förebygga pandemier eller hälsohot inom EU. Den möjligheten som finns för patienter att söka vård fritt inom EU behöver också utvecklas. Däremot ska EU inte bestämma över svensk sjukvård.
Vad vill ni göra för äldre i Europa? Äldre har rätt att känna sig trygga i Sverige och Europa, men utsätts tyvärr för exempelvis inbrott, stölder och bedrägerier. Då brottsligheten i dag i allra högsta grad är gränsöverskridande så vill vi att EU förstärker sitt brottsbekämpande arbete. Att bekämpa åldersdiskriminering är också en viktig fråga för Moderaterna. Vi vill även se att forskning prioriteras och får mer resurser inom EU. Genom forskning kan vi få en bättre välfärd, nya läkemedel och förebygga sjukdomar.
Snus
Vill EU förbjuda vitt snus och vad tycker Moderaterna? Det finns inget sådant konkret förslag. Däremot kommer EU:s tobakspolitik ses över nästa mandatperiod och då ser vi stora risker för att det vita snuset kan drabbas av överreglering eller ett rent förbud. Moderaterna kommer i stället arbeta för att vitt snus ska tillåtas i hela EU. Snus är ingen hälsoprodukt, men långt bättre än cigarrettrökning. Vill man minska den tobaksrelaterade dödligheten är det viktigt att det finns alternativa sätt att konsumera nikotin. Vi står därför upp för snuset. Ytterst bör Sveriges exportförbud av traditionellt snus också hävas.
EPA-traktorer
Vad tycker ni om EPA-traktorerna? Epatraktorn är både ett nöje och en förutsättning för mobilitet, inte minst för unga på landsbygden. Alla kan inte ta tunnelbanan till sommarjobbet eller cykla till fotbollsträningen. Därför vill vi bevara den nuvarande åldersgränsen för att få köra Epatraktor, på 15 år. Vi tycker också de ska få framföras i en något högre hastighet, 45 km/h.
Vad skiljer Moderaterna från övriga partier?
Vad skiljer er mot S? Socialdemokraterna kunde inte få ordning på Sverige och de kan inte få ordning på Europa. Medan Moderaterna levererat på migrationspolitiken, för klimatet, kärnkraften och handeln är det svårt att säga vad Socialdemokraterna fått gjort. I stället har de bland annat motarbetat kärnkraften och en förstärkt gränskontroll.
Vad skiljer er mot SD? Säkerhetsläget är det allvarligaste sedan andra världskriget och vi har krig i Europa. Då ropar SD efter Swexit. Det är en oansvarig, för att inte säga farlig, linje. Vi moderater har stark tilltro till att Europasamarbetet i stället gör Sverige starkare och menar att gränsöverskridande frågor som migration, organiserad brottslighet, klimat och handel löser man bäst gemensamt. Det tycker inte SD.
Vad skiljer er mot KD? Vi har mer erfarna företrädare som verkligen fått saker uträttade i Europaparlamentet. Vi driver en mer offensiv kriminalpolitik, bland annat vill vi inrätta en europeisk specialpolis. Vi har också en i grunden mer positiv syn på Europasamarbetet och att det gör Sverige starkare. Däremot delar vi till exempel uppfattningen att EU inte bör ha inflytande över svensk arbetsmarknad eller svensk skog.
Värmdö kommun har 14 lokaler för förtidsröstning, varav fyra med begränsat tillträde på kommunens äldreboenden. Under förtidsröstningsperioden 22 maj – 9 juni är minst en lokal för förtidsröstning öppen dagligen.
Kommunhusets lokal för förtidsröstning har öppet på valdagen klockan 08:00–21:00. På kommunens fem kärnöar håller också lokaler för förtidsröstning öppet på valdagen klockan 12:00–15:00.
Se samtliga kommunens lokaler för förtidsröstning, inklusive deras öppettider här
Vad behöver jag ta med mig när jag ska förtidsrösta?
Du behöver ha med dig id-handling och röstkort när du ska förtidsrösta.
Om du inte har någon id-handling kan en annan person som har fyllt 18 år intyga din identitet. Personen som intygar måste visa sin id-handling.
Om du inte har ditt röstkort finns möjlighet skriva ut ett nytt röstkort, ett så kallat dubblettröstkort. I annat fall finns möjlighet att skriva ut ett röstkort i samtliga kommunens lokaler för förtidsröstning.
